Det har varit en mycket turbulent vecka på jobbet. I måndags hände en tråkig sak som drog med sig att mitt och alla andras jobb var hotade. Sen har veckan fortsatt i ovisshetens tecken och än kan vi nog inte andas ut och blåsa faran över till hundra procent, men det lutar åt allting löser sig och vi får behålla våra jobb.
Vi ser ljuset i tunneln och det är inte tåget som kommer..
När det blåser snåla vindar på jobbet är jag så tacksam att jag har min underbare man som stöttar mig. Och mamma och pappa som alltid tror på och stöttar sina barn och våra familjer.
Tänk vad mycket ett socialt skyddsnät betyder..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar